Samisk kultur i finska Lappland: vad besökare och journalister bör veta innan de reser

Press · Samisk kultur

Samisk kultur i finska Lappland: vad besökare och journalister bör veta innan de reser

Omkring 10 000 samer bor i Finland, tre språk är hotade och Rovaniemi ligger inte i samernas hembygdsområde: fakta från Sametinget och Siida, och hur man besöker området med respekt.

J&A
Joona & AllaRovaniemi, Finland
· 10 november 2026 · 11 min läsning · Uppdaterad för vintern 2026–2027
Samisk kultur i finska Lappland — Hungrytravelfamily

Besökare i Lappland förväntar sig ofta att möta samer i varje stad och varje souvenirbutik. Verkligheten är mer specifik, och mer intressant. Samerna är urfolket i de norra delarna av Finland, Sverige, Norge och på Kolahalvön, de har sitt eget parlament, sina egna språk och sitt eget museum, och de bestämmer själva hur deras kultur framställs.

Vi bor i Rovaniemi och arbetar med turism i Lappland, och vi är inte samer. Den här guiden talar därför inte å samernas vägnar. Den samlar det som Sametinget i Finland och Sámi-museet Siida publicerar om sig själva, så att journalister och besökare kan beskriva samerna korrekt och resa med respekt.

Kort svar

Omkring 10 000 samer bor i Finland, enligt Sametinget, och mer än 60 % av dem bor utanför samernas hembygdsområde. Hembygdsområdet består av kommunerna Enare (Inari), Enontekis (Enontekiö) och Utsjoki samt den norra delen av Sodankylä. Rovaniemi ingår inte. Tre samiska språk talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska, och alla tre är hotade. Sametingets etiska riktlinjer för turism, antagna den 24 september 2018, uppmanar besökare och företag att framställa samisk kultur korrekt och inte exploatera den.

Journalist eller tv-producent? Vi bor i Rovaniemi och arbetar med turismmarknadsföring här — vi finns tillgängliga för intervjuer, filmning och lokal research. Se vår presssida eller mejla oss.

Vilka samerna är, i siffror

Sametingets egna vanliga frågor ger de siffror som oftast citeras i media. Vi listar dem här med tingets formuleringar, eftersom uppskattningarna av den samiska befolkningen varierar beroende på metod.

FaktumSiffraKälla
Samer som bor i FinlandOmkring 10 000Sametinget, vanliga frågor
Andel som bor utanför samernas hembygdsområdeÖver 60 %Sametinget, vanliga frågor
Samer totalt i alla länderUngefär 75 000 till 100 000, beroende på beräkningsmetodSametinget, vanliga frågor
Länderna i samernas hembygd, SápmiFinland, Sverige, Norge och RysslandSametinget; Sametingets turismsidor
Status i Europeiska unionenDet enda urfolket i EUSametinget, Om oss
Ledamöter i Sametinget i Finland21 ledamöter och 4 ersättare, valda bland samerna vart fjärde årSametinget, Om oss

Samernas ställning som urfolk är skyddad i Finlands grundlag, som garanterar dem rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur och, inom samernas hembygdsområde, självstyre i frågor som rör deras språk och kultur. Dessa rättigheter preciseras vidare i sametingslagen (974/1995) och samiska språklagen (1086/2003), enligt tinget.

Sápmi är det nordsamiska namnet på samernas hembygd som helhet. På enaresamiska heter det Säämi och på skoltsamiska Sääʹmm. Tinget påpekar att samer har bott i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt i det inre av Kolahalvön sedan långt innan dagens nationsgränser drogs.

Var samernas hembygdsområde ligger, och varför det inte är Rovaniemi

Enligt samiska språklagen består samernas hembygdsområde i Finland av kommunerna Enare, Enontekis och Utsjoki samt den norra delen av Sodankylä, området för Lapplands renbetesdistrikt. Rovaniemi, där vi bor, är huvudstad i landskapet Lappland och hem för Jultomtebyn, men ligger utanför hembygdsområdet. Lappland är namnet på ett finskt landskap, medan Sápmi är samernas hembygd, och de två sammanfaller inte.

Det här är viktigt för journalister eftersom det är ett vanligt misstag. En jultomteattraktion i Rovaniemi är en finsk jultradition och inte en samisk. Handlar ett reportage om samisk kultur finns platserna att besöka och människorna att fråga i Enare, Utsjoki eller Enontekis, eller vid de samiska institutioner som listas nedan. Tinget understryker också att majoriteten av samerna i Finland bor utanför hembygdsområdet, så samer bor även i Rovaniemi och i städer i södra Finland, som vanliga invånare snarare än som en del av ett turistprogram.

Tre samiska språk, alla hotade

Nio samiska språk talas i dag i de nordiska länderna och Ryssland, enligt Sametinget. Tre av dem talas i Finland, och tinget slår uttryckligen fast att alla tre är hotade.

SpråkUppskattat antal talare i FinlandAnmärkningar från Sametinget
NordsamiskaOmkring 2 000Det mest talade samiska språket, med uppskattningsvis 20 000 till 25 000 talare i Finland, Norge och Sverige
EnaresamiskaOmkring 400Talas traditionellt kring Enare träsk; det enda samiska språk som talas uteslutande i Finland; antalet talare ökar tack vare revitaliseringsarbetet
SkoltsamiskaOmkring 300Talas traditionellt på Kolahalvön och i angränsande områden; de flesta talare bor nu i Enare kommun

De samiska språken tillhör den finsk-ugriska grenen av den uraliska språkfamiljen, och deras närmaste släktingar är östersjöfinska språk som finska och estniska. Enligt samiska språklagen har samer rätt att använda finska eller samiska i kontakt med myndigheter i hembygdsområdet, inklusive hälsocentraler, kommunala kontor, polisen och skatteförvaltningen. Tinget nämner ett språkbo bland sina tjänster och säger att lagens syfte är att hålla språken levande i praktiken, inte bara i översättning.

Näringar, duodji och den traditionella dräkten

Tinget anger de traditionella samiska näringarna som fiske, renskötsel, jakt, insamling och samisk slöjd, tillsammans med moderna anpassningar av dem. Småskalig turism kan bedrivas vid sidan om som kompletterande inkomst. Det påpekar också att språket i de traditionella näringarna är en naturlig del av arbetet, så näringarna är de platser där språket och kunskaperna förs vidare från generation till generation.

Renskötseln är ett bra exempel på varför enkla bilder vilseleder. Enligt lag är renskötseln i Finland inte begränsad av etnicitet, vilket vi förklarar i vår guide till renskötselns fakta och siffror, men inom samernas hembygdsområde är den en viktig del av samisk kultur och försörjning, och renbeteslagen där omfattas av samiska språklagen.

Den samiska traditionella dräkten är, med tingets ord, den mest framträdande av alla samiska nationella symboler och en viktig identitetssymbol. Den fullständiga dräkten består av många delar, till exempel skor, bälte, mössa, sjal och smycken, och förmedlar, med tingets ord, ofta budskap om bäraren på många olika sätt. Tinget säger att fem huvudtyper används i Finland: Enontekis-, Enare-, Utsjoki-, Vuotso- och skoltsamisk dräkt. Den har sitt ursprung i folkdräkten, har aldrig kommit ur bruk och har med tiden gått från att vara ett vardagsplagg till att bäras oftare vid särskilda tillfällen. Eftersom den bär denna betydelse är dräkten inte en kostym. Riktlinjerna som diskuteras nedan är platsen att läsa vad tinget ber företag om i den här frågan.

Duodji är det samiska ordet för traditionellt hantverk. Tinget driver ett projekt som heter Duodji Akademiija 2027 och som syftar till att bevara, stärka och främja traditionen, med fokus på Enontekis i Finland, Guovdageaidnu (Kautokeino) i Norge och Karesuando i Sverige.

Sametinget och de nationella symbolerna

Sametinget är samernas representativa självstyrelseorgan i Finland och det officiella organet för det samiska folket. Dess kansli och plenisal finns i det samiska kulturcentret Sajos i Enare. Plenum är den högsta beslutande instansen, sammanträder fyra till fem gånger om året, och dess möten är öppna för allmänheten och kan följas via livestream. Plenum väljer en heltidsarbetande ordförande och två vice ordförande, och utser en styrelse och sakkunniga utskott.

Den samiska flaggan formgavs av den samiska konstnären Astrid Båhl och antogs vid den 13:e Samekonferensen i Åre i Sverige den 15 augusti 1986. Den röda cirkeln står för solen och den blåa för månen, hämtat ur en dikt av Anders Fjellner som beskriver samerna som solens döttrar och söner. Tinget listar tolv samiska flaggdagar. Den viktigaste är Samernas nationaldag den 6 februari, som högtidlighåller det första gränsöverskridande samiska landsmötet, som hölls i Trondheim i Norge.

Vad Sametinget ber besökare och turistföretag om

Den 24 september 2018 antog Sametinget i Finland principer för ansvarsfull och etiskt hållbar samisk turism. Enligt tinget är deras främsta syfte att få slut på turism som exploaterar samisk kultur och att undanröja felaktig information om samerna som sprids genom turism. Det andra målet är att skydda samiska kulturella sedvänjor och traditioner utanför resebranschen. Riktlinjerna riktar sig huvudsakligen till turistföretag utanför det samiska samfundet som produktifierar, representerar, marknadsför eller kommunicerar samisk kultur, och även till besökare som kommer till hembygdsområdet.

De sju principerna, med tingets egna rubriker, är följande.

  1. Att erkänna och respektera värdet och rikedomen i det samiska kulturarvet.
  2. Att skydda och bevara det samiska kulturarvets livskraft för kommande generationer.
  3. Ömsesidigt gynnsam förståelse och samverkan.
  4. Frågor som lyfts fram inom samisk turism, deras erkännande och rättelse.
  5. Samisk turisms positiva inverkan på samer, deras kultur och miljö.
  6. Ansvarsfull och etiskt hållbar marknadsföring och kommunikation av samisk turism.
  7. Högkvalitativa besöksupplevelser och kvalitetssäkring.

Tingets besöksvägledning, illustrerad av serietecknaren Sunna Kitti, påminner besökare om att de är gäster i ett område rikt på kulturbundna sedvänjor, och att områdesspecifika och säsongsbundna bruk måste beaktas. Den varnar också för att många besökares förståelse av naturen och överlevnad under arktiska förhållanden skiljer sig mycket från samernas. Tinget utvecklar även en certifiering för ansvarsfull samisk turism, kallad Path of the Calf, finansierad av Europeiska unionens NextGenerationEU-program.

I praktiken ger det besökare en enkel uppsättning vanor.

  • Fråga vem som driver en produkt. Tinget skiljer mellan turism baserad på samiskhet, där leverantörerna kommer från det samiska samfundet, och turism som bara använder samiska symboler. Om ett företag marknadsför en samisk upplevelse, ta reda på vem som står bakom.
  • Behandla inte människor som sevärdheter. Fotografera inte människor, hem eller renhagar utan att fråga, och bär eller köp inte imitationer av den traditionella dräkten som maskeradkläder.
  • Använd korrekta namn, som samer, Sápmi och enaresamiska, och inte generaliseringar eller föråldrade ord.
  • Respektera marken och näringarna. Renskötsel, fiske och insamling sker på samma mark som besökare vill vandra på, och riktlinjerna ber om hänsyn till områdesspecifika och säsongsbundna sedvänjor.
  • Lägg pengarna där de gör nytta. Museer, samiskt drivna företag och äkta samisk slöjd stöder samfundet direkt.

Var du kan lära dig mer på plats

Den bästa platsen att börja på är Sámi-museet Siida i Enare. Siida är ett nationalmuseum för samisk kultur och ett regionalt museum med ansvar för kulturmiljöer i det samiska området. Dess huvudutställning, framtagen tillsammans med Forststyrelsen (Metsähallitus), kopplar samman samisk kultur och nordisk natur, och friluftsmuseet visar de arkitektoniska uttrycken och de traditionella näringarna hos samerna i Finland. Från den 16 oktober 2026 till den 3 april 2027 visar Siida också We Who Remain, en gemensam utställning med konstmuseet Kiasma för samtidskonst, som presenterar samtida konst av samiska konstnärer från Finland, Sverige och Norge.

När vi kontrollerade var Siidas öppettider från den 5 oktober 2026 till den 31 maj 2027 måndag till lördag 10–17, stängt på söndagar. Vuxenbiljetter kostar 18 euro, barn i åldern 0 till 6 år går gratis, skolbarn i åldern 7 till 17 år betalar 7 euro och en familjebiljett kostar 36 euro. Kontrollera museets webbplats för aktuella öppettider och priser innan du reser.

Det samiska kulturcentret Sajos i Enare är Sametingets säte, och dess plenummöten är öppna för allmänheten och sänds på nätet.

Anteckningar till journalister

  • Säg ”samer”, inte ”lappar”. Menar du regionen, säg Lappland. Menar du folket, säg samerna.
  • Beskriv inte Jultomtebyn eller Rovaniemi som samiska. Samernas hembygdsområde i Finland är Enare, Enontekis, Utsjoki och norra Sodankylä.
  • Använd tingets egna uppskattningar och ange att de är uppskattningar: omkring 10 000 samer i Finland, över 60 % utanför hembygdsområdet, omkring 2 000, 400 och 300 talare av de tre språken.
  • Be Sametinget, Siida eller samiskt drivna organisationer om intervjuer om samisk kultur. Vi kan beskriva Rovaniemi och turismen i Lappland, men vi är inte en samisk röst.
  • Notera att samerna också är ett modernt samhälle: de har ett parlament, medier, konstnärer, entreprenörer och en konstutställning 2026, inte bara ett historiskt kulturarv.

Vanliga frågor

Frågorna nedan är de vi oftast får från besökare. De korta svaren finns ovan, och källorna länkas i slutet.

Hur många samer bor i Finland?

Omkring 10 000, enligt Sametinget, och mer än 60 % av dem bor utanför samernas hembygdsområde.

Ligger Rovaniemi i samernas hembygdsområde?

Nej. Samernas hembygdsområde i Finland består av kommunerna Enare, Enontekis och Utsjoki samt den norra delen av Sodankylä. Jultomtebyn i Rovaniemi är en finsk jultradition, inte en samisk.

Vilka samiska språk talas i Finland?

Nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska, och alla tre är hotade. Sametinget uppskattar omkring 2 000, 400 respektive 300 talare i Finland.

Var kan jag lära mig om samisk kultur på plats?

Den bästa platsen att börja på är Sámi-museet Siida i Enare. Kontrollera museets webbplats för aktuella öppettider och priser innan du reser.

Ska jag säga ”samer” eller ”lappar”?

Säg ”samer” om folket och ”Lappland” om regionen. ”Lappar” är föråldrat och inte vad samerna kallar sig själva.

Citerbart · fritt att använda med källhänvisning

”Jultomten är en finsk jultradition. Samisk kultur är något helt annat, och den lever i Enare, Utsjoki och Enontekis, inte i en souvenirbutik.”

— Joona & Alla, Hungrytravelfamily, Rovaniemi

”Vi är inte samer, så vi talar inte å samernas vägnar. Vi kan peka dig mot dem som gör det.”

— Joona & Alla, Hungrytravelfamily, Rovaniemi

Ange ”Joona & Alla, Hungrytravelfamily (hungrytravelfamily.com)” som källa. Behöver du ett nytt citat eller en intervju? Kontakta oss.

För journalister samt tv- och poddproducenter

Arbetar du med ett reportage om samisk kultur i finska Lappland?

Vi är Joona & Alla — vi bor i Rovaniemi vid polcirkeln och arbetar båda med turismmarknadsföring i Lappland. Vi kan hjälpa till med:

  • Intervjuer och expertkommentarer framför kamera på engelska (Joona talar även finska)
  • Research inför reportage, verkliga priser och platsidéer i Rovaniemi och finska Lappland
  • Filmdagar och kontakter med lokala arrangörer av husky-, ren-, snöskoter- och norrskensupplevelser

Skicka uppgift om redaktion, ämne, datum och deadline — vi försöker svara inom 24 timmar.

Mejla en medieförfråganPresssida
Brev från Rovaniemi

Få våra bästa researtips i din inkorg

Månadsvisa berättelser från Rovaniemi — tips om Arktis, packlistor och platser vi ständigt återvänder till.

Scroll to Top
1
Powered by Joinchat